Arnold vs Stallone: Vem var actionkungen?

Actionhjältar var i sanningen ingen bristvara under 80- och 90-talet. Muskulösa, testosteronstinna tjurar som levererade one-liners likt maskingevärseld och fyllde biograferna med explosioner och knogmackor. Mer ofta än sällan var det så klart hejdlöst korkade produktioner, men underhållningsvärdet var (nästan) alltid på topp och två namn som dominerade genren under dessa år, och skapade en näst intill mytomspunnen rivalitet som än idag debatteras friskt. Det var så klart Arnold Schwarzenegger och Sylvester Stallone.

Två ostoppbara hjältar som var större än livet självt, och som byggde sina respektive karriärer till tonen av knogmackor och krevader. Men vem av de två var egentligen kungen av actionfilm? Häng med så ska vi försöka reda ut det hela, en gång för alla.

Arnold Schwarzenegger
Kroppsbyggaren från den lilla österrikiska byn Thal behöver knappast någon vidare introduktion, och man kan inte annat än lyfta på hatten åt hans otroliga karriär. Från den blygsamma uppväxten till att bli ett av världens mest igenkännbara ansikten. Arnold var hungrig och tillät ingenting att stå i hans väg, även om hans tillvägagångssätt för att nå framgång kanske inte alltid var helt justa. Något som märks tydligt i Pumping Iron-dokumentären, där han mer än gärna spelade trick med sina motståndare innan tävlingarna.

Så när Hollywood kallade, eller rättare sagt, Arnold kallade på Hollywood så var det med buller och bång. Hans tidigaste prestationer som exempelvis Herkules i New York är väl inget att skriva hem om, men efter att ha cementerat sin plats i filmhistorien med The Terminator så dundrade han på som en ångvält. Predator, Total Recall, Commando och True Lies är filmer som befäste honom som en av actiongenrens obestridda kungar. Den särpräglade karisman, en kombination av hans fysiska närvaro och torra humor, samt förmåga att daska ut one-liners med kirurgisk precision.

Bästa filmerna:

• The Terminator (1984) & Terminator 2: Judgment Day (1991) - Tveklöst två av de mest inflytelserika actionrullarna någonsin, med en roll som till synes var klippt och skuren för Arnold. Med den första Terminator skrev han filmhistoria och uppföljaren cementerade honom som en av branschens mest ikoniska hjältar.


• Predator (1987) - Sylvassa repliker, muskler, svett och en av filmvärldens mest minnesvärda antagonister. John McTiernan visste vad han gjorde när han castade Arnold i huvudrollen för att leda det där elitförbandet genom Centralamerikas djungler. Klaustrofobiskt och intensivt med en atmosfär som få filmer kan nå upp till, Predator är en tidlös klassiker.


• Total Recall (1990) - Paul Verhoevens filmadaption av Philip K. Dicks historia är antagligen den smarta och fantasieggande av alla filmer Arnold haft äran att medverka i. För vem var Douglas Quaid egentligen? En enkel byggarbetare med drömmar eller en spion? Brutal action sammantvinnad med ett manus som vågar utmana med tankeväckande frågor. Att filmen för tiden dessutom hade några av de mest banbrytande specialeffekterna som setts skadade ju inte heller.


• True Lies (1994) - En actionkomedi av absoluta toppklass där Schwarzenegger visade prov på att kunna kombinera humor med muskler. Spektakulär action från början till slut, kryddat med Arnolds fantastiska karisma samt (så klart) en oförglömlig dansscen.

Sämsta filmerna:

• Red Sonja (1985) - En svag och sömnig efterapning som aldrig kom i närheten av att nå upp till de två Conan-rullarna. Problematisk produktion, ett unket manus och tempo som lämnar en hel del att önska. Lättklädda damer i all ära men någon bra film är Red Sonja verkligen inte.


• Raw Deal (1986) - Generisk och identitetslös action som de flesta verkar ha glömt bort. En viss nostalgisk charm är egentligen allt som räddar Raw Deal från att falla i absolut glömska, och det är förhållandevis tydligt att Arnold lockades till att medverka genom monetära medel och inte mycket annat.


• Batman & Robin (1997) - En film som är lika avskydd som den är älskad. Fylld till bristningsgränsen av uppenbar produktplacering och dialog som får en att vilja implodera. För säg den som inte minns Arnold-klassiker som "Cool party!" eller "What killed the dinosaurs? The Ice Age!". Hejdlöst uselt.


• Junior (1994) - Okej, det är ingen actionfilm, men vem i hela friden tyckte att en gravid Arnold var en god idé? Nej tack.

Sylvester Stallone
Likväl som Arnold så hade Stallone ingen vidare enkel uppväxt och fick kämpa hårt för sitt genombrott i filmbranschen, inte minst på grund av sitt allt annat än traditionella utseende. Nej, Stallone har aldrig varit någon traditionell Hollywood-skönhet men vad som kanske inledningsvis skapade problem blev sedermera hans tydliga signum. Framgången kom så klart med Rocky, en film som i mångt och mycket var hans sista chans och där han till och med blev tvungen att sälja sin älskade hund för 40 dollar för att kunna överleva. Men med tre Oscars i bakfickan blev Stallone snabbt ett av de hetaste namnen i Hollywood i kölvattnet av Rockys otroliga framgång.

Stallone hade alltid en råare och mindre sensationell ton än Arnold, med mer intensitet och förmåga till att axla mer komplexa karaktärer. Något han också visade prov på, gång på gång, under sin långa karriär. För även om de båda superstjärnorna dominerade actiongenren under lång tid, så är egentligen inte deras roller vidare lika. De är två sidor av samma mynt där Stallone representerar mer envishet och auktoritet, med en mer jordnära, brutal stil.

Bästa filmerna:

• First Blood (1982) & Rambo: First Blood Part II (1985) - Mer ikonisk än Rocky? Ja, den ärrade krigsveteranen pangade sig onekligen in i allas hjärtan när han råkade hamna i konflikt med lagens långa arm, smutsig som den var. Den efterföljande filmen tog helt klart mer renodlad action men båda är, av olika anledningar, tidlösa klassiker som verkligen inte sparar på krutet.


• Rocky IV (1985) - Den i särklass mest bombastiska och överdrivna filmen i franchisen, men också den mest oförglömliga. Det var USA mot Sovjet. Den iskalla jätten Ivan Drago, ett orubbligt berg. Ställt mot den hårt arbetande, hämndlystna Rocky. På många vis en av de ultimata 80-talsfilmerna som är fylld av symbolik och allt som gjorde årtiondet till vad det var. Odödliga citat, episka knogmackor och filmhistoriens utan tvekan mest ikoniska träningsmontage.


• Demolition Man (1993) - Explosiv action och knivskarp satir gör Marco Brambillas bokadaption till en av Stallones mest putslustiga, underhållande filmer från hans långa karriär. Tillsammans med Snipes och Bullock så fullkomligen exploderar Demolition Man, inte bara av underhållande förstörelse utan också av charm och hjärta. Överdrivet våld och 90-talesestetik blandas friskt i denna bisarra men ack så underhållande framtidsvision.


• Cliffhanger (1993) - Kanske den mest adrenalinstinna actionrullen som Stallone medverkat i. En iskall käftsmäll av hisnande vyer och intensivt brutala sammandrabbningar. Cliffhanger är rå och oförlåtande, fylld av nagelbitande spänning och spektakulära scener som gör den till en av 90-talets mest ikoniska actionfilmer.

Sämsta filmerna:

• Rhinestone (1984) - Jag fuskar lite, Rhinestone är ju trots allt inte någon actionrulle. Men att se Stallone i rollen som en countrysångare kan vara en av de mest plågsamma upplevelser som går att få. Absolut ingenting fungerar i denna pinsamma kalkon till film.


• Stop! Or My Mom Will Shoot (1992) - En actionkomedi utan både komedi och action? Behöver jag ens säga mer? Ett enligt Schwarzenegger väl iscensatt skämt där Stallone lurades till att medverka, och därmed åstadkom ett av sin karriärs absoluta lågvattenmärken.


• Judge Dredd (1995) - En regelrätt slakt av den så ikoniska karaktären som därtill är en av Stallones absolut stelaste prestationer. Kontrasterna till Pete Travis mästerverk från 2012 kunde inte vara större.


• The Specialist (1994) - Jag vet inte många som minns denna röriga, sega actionthriller och när inte ens en stekhet Sharon Stone kan rädda dagen, då är det illa. Luis Llosas sömnpiller vill så gärna kombinera het passion med högoktanig action men landar enbart i överspel och klyschor.

Så vem var då egentligen den ultimata actionhjälten av de två? Det hela handlar så klart om smak och föredrar man det mer jordnära och emotionellt engagerande, då anser man högst sannolikt också att Stallone är den vassare av de två under 80- och 90-talet. Men rent kommersiellt, sett till biljettförsäljning och filmuthyrning. Då var det faktiskt Arnold som dominerade, mycket tack vare Terminator och Predator. Tack vare hans större kroppshydda och sin bakgrund inom bodybuilding, blev hans namn också mer synonymt med genren och filmerna där han medverkade inkasserade miljarder åt filmbolagen.

Stallone var dock aldrig långt efter, och var därtill ofta mer involverad i produktionerna - inte minst med manus och regi, där han visade sig ha mer förmåga än Schwarzenegger. Föredrar du överdrivet ultravåld och science-fiction, kryddat med storstilade actionscener som nära nog får en att baxna. Ja, då är nog Arnold som är din föredragna gosse. Stallone däremot står för den mer ruffiga och inte minst hjärtedrivna sidan av genren, med karaktärer som vid sidan av Schwarzeneggers upplevs som långt mer sannolika och ofta mer relaterbara.

Kan jag personligen välja en av de två som min definitiva favorit? När det kommer till renodlad action, ja. Då är det Arnold som, om än med nöd och näppe, drar det längsta strået.

Vem anser du vara kungen av action mellan de två, under 80- och 90-talet?